Har precis tittat färdigt på en riktigt dålig film. Ni vet en sådan som man hade stängt av efter 10 minuter om man var ensam men som man snällt sitter och tittar färdigt på för sällskapets skull. Jag försökte övertala Johan om att vi skulle spola fram till slutet för att få veta hur den slutar utan att behöva genomlida två timmar, men det gick icke för sig så jag fick snällt härda ut. Inte ska jag väl klaga dock - jag låg otroligt skönt under mitt täcke i soffan och lite extra mysigt var det då hela lägenheten var nedsläckt på grund av Earth Hour. Släckte ni ned?

Har ni tröttnat på mina promenadbilder ännu? I hope not då jag misstänker att ni lär behöva stå med dem ett tag till. Våra promenader och lugna stunder vid havet är det bästa (och enda) detta karantänliv bjuder på. I eftermiddags blev det ännu en tur till Amundön och det var så vackert.

I övrigt har det inte hänt särskilt mycket idag vilket har blivit lite av en vana nowadays. Jag har varit och hämtat ut ett par kassar mat på Ica Maxi som vi beställde för ett par dagar sedan, legat i sängen och tittat på serier mitt på dagen utan stress över att jag borde göra någonting annat och bara njutit av en dag helt utan måsten. Vi försöker ta en dag i taget här hemma för att slippa bli galna av alla sorgliga nyheter rörande Corona.

Idag deltar jag i ett länkregn så innan vi skiljs åt för natten skulle jag vilja tipsa er om att kika in hos bloggarna och deras inlägg nedan:

Hanna - En dag med både plus och minus
Jessica - Bloggens historia ur askan av ett inre kaos
Madeleine - När mamman lagar mat
Erina Femitasy - Internationella kvinnodagen

Har bytt ut ljudet från vågorna som slår mot stranden till ljudet av grannen som pratar och bilarna som passerar utanför fönstret. Trots den kanske deppiga kontrasten kändes det bra att komma hem! Jag har under många år haft en känsla av att jag inte riktigt känner mig hemma i vår lägenhet, men den senaste tiden har jag verkligen funnit ett lugn här och det föll över mig så fort jag klev innanför dörren. Det här är ju vår borg – platsen där ingen eller inget kan nå oss. Innan vi lämnade Halmstad klickade vi hem ett par kassar mat och nu väntar en solig helg på hemmaplan. Risken är stor att vi "tvingas" åka tillbaka till Halmstad därefter då Johan inte känner sig trygg här i Göteborg efter kvällens uppdatering om Coronavirusets ökning vilket jag har respekt för. Allmänsmittan är ju långt ifrån lika utbredd i Halmstad som här hemma.

Innan jag bäddar ned mig och signar ut för kvällen tänkte jag att jag skulle bjuda på ett litet axplock av det (egentligen ganska lilla) vi ägnade oss åt under våra dagar där nere sett med min mobiltelefons ögon. Let's go!

Till vänster ser ni en bild som tydligt symboliserar hur jag kände varenda morgon när jag vaknade och insåg att vädret såg ut som till höger när allt jag egentligen behöver göra är att sitta inomhus och plugga. Jag löste situationen bäst jag kunde genom att ta små solpauser på altanen då och då samt bära med mig datorn ut när jag kunde. Jag intalar mig att D-vitamin ju måste verka positivt även i pluggsammanhang, hehe.

Vi har promenerat, promenerat och promenerat. Mycket annat finns det ju inte att göra i dessa tider. Här fann vi en mysig liten bänk i Tylösand med vacker utsikt över havet. Johan kikade på fåglar och jag njöt mest av att låta kinderna värmas av solens strålar.

Trots att jag spenderat tid i Frösakull och Tylösand kontinuerligt i 8 år finns det fortfarande ställen jag inte sett. Här ovan besökte vi ett sådant. Solen sken, som var dag, havet glittrade och längst havskanten satt otaliga ungdomsgäng som åt pizza, grillade och njöt av ledigheten.

I söndags spelade vi Bingolotto med Johans mamma och jag vann för första gången någonsin. Dessvärre är jag fortfarande miljonlös då jag enbart lyckades pricka in raden som ger en ny lott. Såklart. / I tisdags tog vi en promenad längst Prins Bertils stig. Promenadstråket är 18 kilometer långt och välkänt även utanför halmstad. Otroligt vacker miljö och särskilt såhär när det nalkas vår.

Igår kväll avslutade vi vår vistelse med en strandpromenad i solnedgången. Hela världen var orange och vågorna piskade rogivande mot strandkanten. Tack för den här gången, Halmstad. Tack för att du alltid finns där som en trygg famn när vardagen här hemma är svår.