one breath at a time

00.53: Jag är inte redo för en ny vecka. Dels på grund av stressen som får mig att vilja kräkas men främst för att jag trivs (kanske lite för) bra i vardagsflykten. Vi åkte ju som nämnt ned till Halmstad på Valborg och här är vi fortfarande. Vi tar skogspromenader varje dag, bevittnar den brinnande solnedgången över havet och åker på äventyr med bilen utan plan och sjunger och fuldansar till radiomusik. På kvällarna springer jag snabbt in på kiosken och köper lite godis och sedan bäddar vi ned oss och tittar på Ozark (som jag för övrigt har blivit totalt fast i) fram till att Johan blir trött och går och lägger sig och jag fortsätter att pilla på datorn i ett par timmar. Jag vill aldrig vara mindre fri än såhär.