Sagan om mig och Johan

Hur länge har du och killen varit tillsammans och hur träffades ni?

Jag och Johan firade 6 år som par den 20 april, men lärde känna varandra redan i september 2012. På den tiden var jag hockeyskribent på svenskafans.com och i samma veva som jag började där började även Johan. Eftersom att vi båda var nya på redaktionen skickade han ett mail till mig där han presenterade sig vilket gjorde att jag, efter lite mailkorrespondans, la till honom som vän på Facebook. Jag var väldigt blyg på den tiden så Johan fick tjata i ett par månader innan jag lyckades samla tillräckligt med mod för att våga ses face to face och glad är jag för det idag.


Första gången vi träffades var på Espresso House på centralstationen i Göteborg. Han drack en kaffe och jag, som var alldeles för osäker för att våga äta eller dricka framför någon, tackade vänligt men bestämt nej till hans erbjudande om att bjuda även mig. Vi satt och pratade en stund och gick sedan en runda på stan. Efter den dagen satt vi ihop. Vi festade, umgicks med hans vänner, åkte på festival, sov över hos varandra och gjorde allt det där som man gör med en nära vän. För vän - det var precis vad vi såg varandra som. Det var liksom aldrig överhuvudtaget på tal om att det skulle vara någonting annat än just vänskap. Johan var den jag ringde till och grät när mitt hjärta hade blivit krossat av någon annan och jag var den som han vända sig till för råd om vad han skulle skriva till tjejen som han var intresserad av.

Vår första pussbild någonsin.


Döm om min förvåning när Johan under hösten 2013, som en blixt från klar himmel, plötsligt berättar att han är kär i mig. Såhär i efterhand har jag fått berättat för mig att han kände någonting väldigt mycket tidigare än så, men det var ingenting som jag överhuvudtaget hade tänkt på eller förstått. Jag blev chockad men bemötte hans avslöjande med ärlighet genom att berätta att jag önskade mer än någonting annat att jag vore kär i honom också, men att så inte var fallet. Han blev ledsen men vi valde att fortsätta vår vänskapsrelation ändå då han var väldigt tydlig med att alternativet att inte ha mig i sitt liv alls var värre än alternativet att fortsätta umgås som enbart vänner. Jag led av fruktansvärt dåligt samvete, men trots det gick allting bra. Fram till att jag i december 2013 träffade en annan kille vilket fick Johan att helt och hållet bryta kontakten med mig.

Jag blev helt förstörd. Jag grät, grät och grät och förbarmade mig själv över att ha valt en tillfällig relation med någon annan över den djupa och äkta relation jag hade med Johan. Att inte längre ha honom i mitt liv fick mig att inse att allt jag någonsin velat ha hade funnits precis framför näsan på mig hela tiden. Jag försökte förgäves sträcka ut en hand men fick ingen respons.


Som om det vore ödet hade jag, innan vårt break, glömt min bankdosa hemma hos Johan vilket gjorde att vi tvingades mötas upp en sen eftermiddag efter mitt jobb. När vi därefter skildes åt på centralstationen, samma ställe där vi träffades allra första gången, lämnade jag honom med en stor klump i magen. Jag minns att jag vände mig om och mötte hans blick och jag vet såhär i efterhand att vi båda tänkte precis samma sak - vi kan inte vara utan varandra. Jag hann inte mer än att sätta mig på tåget innan ett sms från honom dök upp på skärmen. Han beskrev allt jag kände. Jag besvarade smset och the rest is history. Sedan den stunden har våran hjärtan slagit i takt och vår historia fortsatt skrivas.

Hur träffade du din partner?

Gillar

Kommentarer

Marie
Marie,
Nämen vad gulligt att höra er story och så fint att det vart ni tillslut ändå =D, så fina timmammans. kan berätta om min och karln också ngn dag
sweetwordsbymirre.com
Ida
Ida,
Men åh så fin och härlig historia!! Sån tur att han skickade de mejlet till dig och ville bekanta sig och att du sen fick ta mod till att träffa honom! 😃
idanilssonphoto.se/
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229